Unrar är ett populärt verktyg för att extrahera filer från RAR-arkiv, ett vanligt komprimerat filformat. På Linux Mint 22 eller 21 har du två primära alternativ för att installera unrar: unrar och unrar-free. Den viktigaste skillnaden mellan dessa två ligger i deras funktionalitet och licensiering.
- unrar: Detta är en icke-fri (proprietär) version som tillhandahålls av RARLAB, utvecklarna av RAR-formatet. Den stöder alla RAR-komprimeringsmetoder och är helt kompatibel med RAR-arkiv, inklusive de som skapats med de senaste versionerna av WinRAR.
- unrar-free: Detta är ett alternativ med öppen källkod till unrar. Även om det ger grundläggande funktionalitet för att extrahera filer från äldre RAR-arkiv, stöder det inte nyare RAR-format eller avancerade funktioner som lösenordsskyddade arkiv.
Installation av unrar genom APT-förvaret rekommenderas om du behöver fullständig kompatibilitet med alla RAR-filer. Däremot kan unrar-free räcka för äldre eller enklare RAR-arkivanvändare.
Den här guiden leder dig genom installationsprocessen för båda alternativen på Linux Mint 22 eller 21 med hjälp av kommandoradsterminalen.
Uppdatera Linux Mint före UNRAR-installation
Börja med att uppdatera ditt Linux Mint-operativsystem. Detta steg säkerställer att alla paket på ditt system är aktuella, vilket är avgörande för en smidig installation av UnRAR.
Öppna ditt terminalfönster och kör kommandot:
sudo apt update && sudo apt upgradeDetta kommando uppdaterar först listan över tillgängliga paket och deras versioner (sudo apt update) och uppgraderar sedan de installerade paketen till deras senaste versioner (sudo apt upgrade).
Alternativ 1: Installera UNRAR via APT Command
Efter att du har uppdaterat ditt system, fortsätt att installera UnRAR med följande kommando:
sudo apt install unrarDetta kommando installerar RARLabs version av UnRAR, en robust och allmänt använd version, vilket gör den till ett föredraget val för hantering av RAR-filer i Linux Mint.
Verifiera installationen genom att ta fram hjälpmenyn:
unrar --helpSedan, med tanke på skillnaden mellan unrar och unrar-free, ta upp informationen om unrar med följande kommando:
man unrarAlternativ 2: Installera UNRAR-fritt via APT Command
Alternativt kan du överväga att installera det unrar-fria paketet om dina önskemål lutar mot programvara med öppen källkod. Även om det är en icke-proprietär version, är det viktigt att notera att det saknar stöd för RAR 4- och 5-format.
För att installera unrar-free, använd:
sudo apt install unrar-freeSlutligen, verifiera installationen och ta fram hjälpmenyn:
unrar-free --helpFör ytterligare information:
man unrar-freeKom ihåg att den unrar-fria versionen kan ha en annan kommandoanvändning än de vanliga UnRAR-kommandona. Denna distinktion är särskilt relevant om du ofta arbetar med RAR 4- eller 5-filer, där den unrar-fria versionen kanske inte uppfyller dina behov.
Slutsats
Med unrar eller unrar-free installerat på ditt Linux Mint-system kan du enkelt hantera RAR-arkiv enligt dina behov. Om du behöver fullt stöd för alla RAR-funktioner, inklusive de senaste komprimeringsmetoderna, är unrar det föredragna valet. Unrar-free är dock ett lämpligt alternativ om du föredrar en öppen källkodslösning och bara behöver grundläggande extraktionsmöjligheter.
